4.14
Efter ett par dagar med hemsk ångest är jag nu äntligen på banan igen. Det var längesedan jag hade sån här riktigt tung ångest, jag har oftast lite lätt ångest i samband med mens men den här gången var det riktigt, riktigt jobbigt. Jag kunde inte ens kolla av min telefon, något som jag annars gör i princip varje halvtimme minst. Min stackars pojkvän har nog aldrig varit så orolig för mig. I vilket fall så känns det nu mycket bättre - som texten säger så får det ibland vara lite sisådär för att sedan bli toppen.
Dagen har varit hyfsat lugn, grupparbete och föreläsning stod på schemat och nu tänkte jag dra till gymmet för ett pass. Det ska bli skönt att röra lite på mig.